lördag 2 maj 2009

I wish I would never...

Jag gick därifrån, med tomheten som bara skrek efter att fyllas. Så hörde jag ljudet inne i huvudet. I med hörlurarna, leta fram låten, spola fram till rätt del, höja så att det nästan låter för illa för att lyssna på. Gå med bestämda steg hem, och sen göra det jag aldrig gör. Stänga dörren och skriksjunga ut orden och få ur sig lite av smärtan och frustrationen. Högt, illa, hjärtskärande, utan att bry sig om vem som hör.

But this isn't love so forever let it go, forever let it burn
But this isn't love, there on the backend of forever
I wish I would never hurt again

I wish I would never hurt again
I wish I would never hurt again
I wish I would never hurt again
I wish I would never hurt again

2 kommentarer:

Olof sa...

Det lär ju inte ha låtit värre än mina grannar som ibland får för sej att sjunga (gissar jag) Singstar mitt i natten...

Nå, hoppas att det hjälpte.

Arwen sa...

haha. Singstar har vi ju kört är en gång eller tre också, men jag lovar fan att det här lät värre, inte ens någon musik att dränka det värsta i :)