Skönhet

Jag är uppe i stugan nu, och den här kvällen har varit så andlöst vacker! Först satt vi och tittade på hur regnet drog in, hur man kunde se längre ut i vattnet att ovädret närmade sig. Så blåste det upp och började ösa ner. Det var vackert. Sen lugnade det sig, och himlen började lysa upp i en svagt gulorange ton när solen började gå ner. Efter en liten stund glödde himlen och färgade både himmel och hav helt rosa. Det gick knappt att ta ögonen ifrån! För varje minut förändrades färgerna. Det var vackert. Nu, när det är dags att sova, märks det att hösten kryper närmre. Det är mörkt, sådär mörkt på riktigt som det bara kan vara på landet där det inte finns två tusen ljus. Ser man ut över havet ser man hur mörkret bryts upp av en strimma gråorange himmel över land men under de massiva mörka molnen. Ljuset från den reflekteras i det nästan spegelblanka havet. Det är verkligen helt obeskrivligt vackert.

Ibland önskar jag verkligen att det fanns ett ritkigt bra sätt att förmedla känslor och inntryck. Det här är en sådan gång. Inga ord eller bilder i världen kan göra sann skönhet rätta.

Godnatt.

"Det är kallt nästan höst nu" (Säkert)