Jag har hyllat många saker i den här bloggen, i synnerhet i musikväg, men jag tror inte att jag skrivit ett riktigt inlägg om min absoluta favoritgrupp? Isf var det iaf så länge sedana tt det är värt att upprepa. Jag ÄLSKAR The Goo Goo Dolls. Musiken, texterna och Johns underbara röst. Jag upptäckte dem genom den fantastiska kvalitetsfilmen Twister för sisådär tio år sedan. I en scen spelar den där galnaste killen en sjukt bra låt på högsta volym i bilen. Det är Goo Goo Dolls Long way down ("touch me now and I don't care, when you take me I'm not there") från albumet A boy named Goo. Det fanns ett riktigt bra album före det, Superstar carwash från 1993, bland annat innehållande låtar som So far away ("And your heart's full of hate cause your mind's full of fear"). Det finns bra låtar på tidigare album med, men det var nog trots allt med Superstar carwash dom tog steget mot att bli vad dom är idag.
Anyway, med albumet Dizzy up the Girl kom de stora hitsen. ingen har väl missat det fantastiska gitarrintrot till Slide ("What you feel is what you are and what you are is beautiful") eller den helt underbara låten Iris ("When everythning's made to be broken, yeah you bleed just to know you're alive") som också var filmmusik till den superromantiska City of Angels. Gud, jag blir nästan tårögd när jag hör låten efter att ha sett filmen. Den är ju så sorglig.
De två senaste då? Gutterflower och Let love in. Det första föll jag direkt för, mycket beror det nog på att förstaspåret där är en av deras absolut bästa låtar, Big Machine ("What you fear is your desire, it's hard to deal, I still love the way you feel"). Let love in hade jag lite svårare med, men efter några genomlyssningar var det såklart fantastiskt det med. Jag menar, hut kan man annat än älska låtar som Feel the silence ("you move through my soul like a hurricane wind") eller Can't let it go ("Can't we try to win this peace? Cause we're never gonna win, never gonna win this war").
Ja, det blev ju långt och intressant, förstår att ni uppskattade det ;) Men bra musik slår allt, och inget annat berör mig så. Dessutom är John så sexig så det finns liksom inte. Så avslutningsvis då, min absoluta favoritlåt, Goo Goo Dolls Acoustic #3 (inte så kul att titta på kanske, men texten är ju så bra). Två underbara minuter av ren njutning, varje gång.
Anyway, med albumet Dizzy up the Girl kom de stora hitsen. ingen har väl missat det fantastiska gitarrintrot till Slide ("What you feel is what you are and what you are is beautiful") eller den helt underbara låten Iris ("When everythning's made to be broken, yeah you bleed just to know you're alive") som också var filmmusik till den superromantiska City of Angels. Gud, jag blir nästan tårögd när jag hör låten efter att ha sett filmen. Den är ju så sorglig.
De två senaste då? Gutterflower och Let love in. Det första föll jag direkt för, mycket beror det nog på att förstaspåret där är en av deras absolut bästa låtar, Big Machine ("What you fear is your desire, it's hard to deal, I still love the way you feel"). Let love in hade jag lite svårare med, men efter några genomlyssningar var det såklart fantastiskt det med. Jag menar, hut kan man annat än älska låtar som Feel the silence ("you move through my soul like a hurricane wind") eller Can't let it go ("Can't we try to win this peace? Cause we're never gonna win, never gonna win this war").
Ja, det blev ju långt och intressant, förstår att ni uppskattade det ;) Men bra musik slår allt, och inget annat berör mig så. Dessutom är John så sexig så det finns liksom inte. Så avslutningsvis då, min absoluta favoritlåt, Goo Goo Dolls Acoustic #3 (inte så kul att titta på kanske, men texten är ju så bra). Två underbara minuter av ren njutning, varje gång.
"What's the point in ever trying? Nothing's changing anyway."
0 kommentarer:
Skicka en kommentar