Fast chock var det väl egentligen inte... Iaf, sist jag var i skolan (i torsdags mao) så hörde jag en av mina kurskamrater säga till en annan något om att hon hade varit på nåt stort ung vänster-möte. Självklart reagerade jag, och såg mig omkring lite för att se om någon annan också gjorde det. Då slår det mig att, iaf mig veteligen, dom flesta där inne nog drar åt vänster. Haha. Insikten fick mig att le för mig själv och jag skickade ett sms till en av mina bästa vänner och konstatera att jag var omgiven av kommunister. "Håll dig borta från dom!" fick jag till svar ;) Det är lite konstigt det där. I min bekantskapskrets röstar dom flesta åt höger, och vi delar väl åsikter och föreställningar i stort. Men bland kurskamraterna verkar det ju inte alls vara normen, och det känns lite ovant. Sen kan jag väl erkänna att jag har svårt att förstå hur man kan rösta åt vänster, men det är ju en helt annan fråga, och alla har rätt till sina åsikter. Det som är intressant här är just känslan av att flytta från en grupp där man lever efter normen till att hamna i en grupp där man bryter mot den. Skum känsla.
När jag nu ändå berör ämnet så skulle jag vilja ta tillfället i akt att förmedla något klokt som en av mina föreläsare sa för ett tag sedan: Att inte rösta är i princip att rösta emot demokrati, eftersom man då säger att det är oki att någon annan bestämmer åt en. Tänk på det nästa gång ni tänker ligga på sofflocket ;) Politik är viktigt, det styr varje del av vårt liv, och då vill man väl faktiskt vara med och bestämma?
Nu ska jag strax iväg och skriva tenta. Den fjärde på dom senaste fem veckorna. Som tur är har jag klarat dom tre innan, och tre av fyra är väl oki?
"Gimme gimme gimme, all night long
Gimme gimme gimme, keep playing that lovesong, that lo-ove song" (Narada Michael Walden)