Just det...

Har glömt en mer personlig hälsning.

Peter: Jag förstår verkligen att det är obehagligt när folk ringer om nätterna. Jag har haft samma problem, och har också ett tips om du vill ha. Begär samtalsspråning. Det kostar lite pengar, men det är lätt värt det! Då får man veta vilka alla dolda nummer är. Funkar utmärkt. Känns liksom bättre bara att veta, och slutar vederbörande inte är det lättare att bestämma sig för att polisanmäla då också, när man vet. Så det rekommenderar jag! När du fått veta vem det är kan vi ju alltid jämföra och se om det är samma galning som ringer oss båda.

Äntligen!

G är verkligen en liten pärla. Jag har lääänge tänkt att jag måste investera i högtalare. Bara ha datorns ljud är ganska värdelöst. Men högtalare är ganska dyrt och framför allt förbannat svårt, så det har inte blivit av. Så härom dagen så fick jag av G, bara sådär! Så idag har jag äntligen gjort något som jag väntat så länge på att få göra. Jag har spelat Coheed and Cambrias The Camper Velourium II: Backend of forever med ett ljud som dränker mig istället för tvärtom. Den tillfredsställelsen kan ni nog inte ens föreställa er! Jag är en mycket lycklig flicka nu :)

"This isn't love, so forever let it go, forever let it burn" (Äntligen i STOR text ;))

Nu när det är avslöjat...

... kan jag visa upp presenten här med. Jag vet att det var en lite galen grej att göra, men tycker man om någon vill man ju att denne ska få det han/hon helst vill ha. Så här är då lille Richard P Feynman, sötnosen.

Och förövrigt älskar jag att min hud luktar av min favoritkille, ska sniffa på min egen arm tills jag somnar med ett leende.

Censur?

Det verkar som att jag kanske fått en spion på den här bloggen. Någon som jag inte känner som läser och vidarebefordrar information till någon som absolut inte har något med något att göra. Jag tänker absolut inte bli censurerad i min egen blogg! Jag är försiktig med att skriva ut namn och så, och undanhåller mig från personangrepp och intima detaljer om folk, men i övrigt skriver jag vad jag vill. Det finns dock en självklar och effektiv lösning på det här problemet, jag överväger att låsa bloggen. Så, ni som känner att ni vill ha fortsatt tillgång till min fantastisk spännande vardag, maila mig på arwen_aftonstjarnan@spray.se  och ange vilken e-mailadress ni har kopplad till ert googlekonto eller en gmail så ska jag fundera på om jag ska orka bry mig tillräckligt mycket för att låsa. Skriv gärna "Blogg" som ämne för mailet :)

Och så en privat hälsning till den eventuella spionen. Om du vill mig något, säga något eller fråga något eller så så går det utmärkt att maila mig på adressen ovan. det blir så mycket enklare så.

Ode

"Kärlek, det måste jag ha, och då är det bara att gå ut och ta.
Det motsatta könet skapades allena för mig
Jag är vacker som en dag, jag fungerar som ett fiskedrag
Sen skickar jag iväg dig om ett tag"

Upprymd!

Alltså, jag vet att det här är töntigt, men det skiter jag i! Musik är viktigt för mig, som ni nog vet. Dessutom vet ni säkert att jag är svag för nördar. Nördfetischen gör att jag ÄLSKAR serien The Big Bang Theory. Det är ju så vansinnigt bra. Jag är dessutom väldigt förtjust seriens signatur melodi. Har länge tänkt att jag ska kolla upp den, och idag gjorde jag det. Det visar sig att det är ett av mina favoritband, Barenaked Ladies som gjort den. Alltså, det ger mig faktiskt en känsla av välmående så det nästan är lite fånigt. Eller, stryk "nästan" och "lite" i föregående mening. Det ÄR fånigt, men jag bjuder så gärna på det!

Och så klart, here it is, enjoy!

(Jag tog däremot att det var dom som gjort låten "Be my Yoko Ono" i dagens avsnitt ;))

Vardagsfunderingar

Jag har haft en riktig tänkardag. Vet inte riktigt vad som triggade det. Kanske det stimulerande sällskapet igår, kanske att jag sovit lite knasigt, kanske det faktum att jag försov mig, stressade iväg till skolan bara för att upptäcka att jag glömt mitt schema hemma och inte hade någon aning om vart jag skulle. Nåja.

Passade på att ta en sväng till Globen när jag ändå var på språng. På vägen till tunnelbanan träffade jag två tjejer som hade frågor att ställa, gissningsvis för en skoluppgift även om det inte riktigt framgick. Dom började med att fråga om jag utnyttjar kollektivtrafiken dagligen. Det gör jag. Då frågade dom om jag tyckte att biljetterna och korten borde vara billigare. Det tycker jag inte. Dom såg lite snopna ut och tackade. En del av mig hade velat förklara. Självklart skulle man ju vilja att allt man själv utnyttjar skulle vara billigare, men någonstans måste ju pengarna komma ifrån. Hade jag velat haft billigare kollektivtrafik och ett högre skattetryck? Nej. Hade jag velat ha billigare kollektivtrafik med färre avgångar? Nej. Faktum är att man med SL kan åka långt, ofta och i princip när man vill för rimliga pengar.

När jag kom ner till tunnelbanan var där en afrikansk kvinna som sa: "Ursäkta. Den bussen till Slussen?" och pekade på ena sidan av perrongen. Jag svarade att ja, den går till slussen. Hon tackade. Jag tänkte på att man faktiskt med 6 ord på ett artigt sätt kan få den information man behöver av en främling på ett språk som man inte riktigt behärskar. Sedan spann tankarna vidare och jag började tänka på att hon inte bara befann sig i en ny stad och ett nytt språk, utan i ett nytt land, en ny kultur, ett nytt samhälle, en ny ordning. Det måste verkligen vara väldigt svårt, även om man kan få den information man behöver med bara 6 ord. När jag kom på tunnelbanan kom hon och satte sig bredvid mig. Jag funderade på om det var en tillfällighet, eller om hon kanske fann någon slags trygghet i det. Jag tänkte att jag skulle önska henne lycka till när jag skulle gå av. Men sen tänkte jag att det kanske skulle förvirra henne, jag vet ju inte hur mycket svenska hon förstår, och hon kanske tror att jag försöker säga något annat. Hmm... Så jag bestämde mig för att låta bli. Men så när jag reste mig upp för att gå av sa hon "Hej då" och gav mig ett brett leende. Jag log lika brett till baka och svarade "Hejdå, lycka till!". Hon log lite bredare och sa "Tack så mycket". Jag ler igen nu när jag tänker på det. Jag älskar sådana ögonblick. 

"I’ll stand right here and take this day in
Make my mark on this moment
Play all the games that this day has to offer" (Asha Ali)