Kråkorna

Igår var jag och underbara Lisa ute i Södernatten igen. Börjar verkligen bli en vana. Trevligt var det så klart, som alltid :) Vi träffade på både nya och gamla bekanta, bland andra Hanna.

Hade ett så himla fint ögonblick när jag kom hem sen på natten. Jag vet att jag tjatar om det här, men rätt musik vid rätt tillfälle, det är verkligen himelskt! Och när man kommer hem, en aning för berusad, mitt i natten, slänger sig på sängen och har underbara, fantastiska Counting Crows i högtalarna då kan man helt enkelt inte undgå att bli berörd och lycklig. Var dock lite trist att mitt tedrickande sällskap inte riktigt förstår hur bra dom faktiskt är, det var ett sådant ögonblick man gärna delat med en likasinnad. Fantastiskt. 

Måste nog messa Arek nu och säga åt honom att lyssna på Holiday in Spain. Barcelona är ju lite vår grej :)

"Oh, well happy new year's baby 
We could probably fix it if we clean it up all day 
Or we could simply pack our bags 
And catch a plane to Barcelona 'cause this city's a drag 
I may take a holiday in Spain 
Leave my wings behind me 
Flush my worries down the drain 
And fly away to somewhere new"

I'm the (wo)man!

Förra tisdagen satt jag och Lisa och pluggade ihop, och jag kämpade med att skriva en självvärdering som skulle lämnas in inför trepartssamtalet dagen efter. Jag var oerhört trött och omotiverad, och det tog mig flera timmar att knåpa ihop en A4 och jag kände mig allt annat än nöjd med resultatet. Döm av min förvåning när jag får ett mail av min lärare där hon frågar om hon får använda min text i handledarutbildningen för att det är bra att kunna visa "goda exempel"! Hon kanske helt enkelt inte fått in några fler än? ;)

Ode

Idag har jag haft min efterslängtade lediga dag. Har tillbringat den med världens bästa vänner. Dom kom på lunch och stannade på middag. Däremellan hanns det med långpromenad i solen, en chokladbutiksupptäckt och vårens första uteserveringsöl. En dag kan verkligen inte bli mycket bättre! Nu är det städning som gäller, med underbara Keith Urban i högtalarna.

Lisa och Erika, den här är till er. Älskar er!

"Well I can't believe I'm sittin' here today
Picking on my banjo with a big smile on my face
Writin' new words to an old school melody
Hey there ain't no doubt that God's been good to me

Oh the sun is shinin' on down in Tennessee
And right now where I'm right where I wanna be
I've never felt so loved, so peaceful and so free
Hey there ain't no doubt that God's been good to me

(Chorus:)
'Cause he put me smack dab in the middle of Paradise
In the heart of the city where my dreams have come alive
And everything I have, and everything I see
Is just another reminder that God's been good to me

This golden road's been long
And sometimes I've lost my way
I've been down some darkened detours
Leanin' heavy on my faith
But where the devil had me chained
Lord your love done set me free
Hallelujah! God's been good to me"

The greatest love of all

Den här dagen började med Alter Bridge - Break me down och Shinedowm - Better version. Tillfällighet? I think not! ;) (måste verkligen prata med Gustav om det där...)

Men som titeln antyder ska det skrivas om något helt annat idag (eller, musik är iofs min kanske största kärlek...). Idag ska jag äntligen skriva om min nya stora kärlek, den som tagit i princip all min vakna tid i anspråk de senaste veckorna, den som fyller mig på ett sätt som få saker kan. Jag talar så klart om yrkeskärleken! Nu har jag kommit en bra bit in på praktiken och håller egna lektioner för fullt, och eleverna börjar bli "mina". Det är verkligen så roligt! Jag längtar hela tiden till nästa lektion, och jag tror inte att det gått en enda kväll utan att jag suttit och lektionsplanerat, rättat eller kommenterat. Och inte blir det tråkigare av att jag får så bra respons från både lärare och elever. Förra veckans höjdpunkt kom på fredagen hemresa när en av killarna i sjuan kommer och sätter sig mitt emot mig på pendeln och leende utbrister "Vad kul det är med poesi!". det var ju nästan så man ville fälla glädjetårar.

"The weight of a thousand lies
Promises broken haunt me all the time
You say that you're sure to change
But that black heart reveals that
You'll always stay the same

I want to step aside
I want to give it up
Before I lose it all
It's tearing me inside
The way you break me down

Oh there will come a time
When I will come undone
And you will let me fall
I'll leave it all behind
Before you break me down"

Seek and you shall find

Dock inte nödvändigtvis det du letar. Letade efter en dikt om lycklig kärlek och hittade den här fantastiskt vackra dikten som jag blev helt förälskad i! Så vansinnigt vacker.

Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.

Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå?
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två.

  *

I natt skall jag dö. - Det flämtar en låga.
Det sitter en vän och håller min hand.
I natt skall jag dö. - Vem, vem skall jag fråga,
vart skall jag resa, till vilket land?
I natt skall jag dö. - Och hur skall jag våga?

  *

I morgon finns det en ömkansvärd
och bittert hjälplös stackars kropp,
som bäres ut på sin sista färd
att slukas av jorden opp.

(Harriet Löwenhjelm)

Ensamt?

Igår var en The Fray kind of evening.  Deras fem bästa låtar är verkligen galet bra. Dom kan liksom när dom vill :)  Men musik följer ju ofta humör här, så ni kan ju ana vad det var för kväll. En eftertänksam och känslosam. Inte dålig eller deppig, men lite jobbig. 

Jag ahr en väldigt ambivalent inställning till det här med ensamhet. Igår var en sådan kväll när jag var SÅ tacksam över att jag fick komma hem till min ostädade, tomma lilla lägenhet. Hela förra veckan var supersocial och jättetrevlig, så jag behövde ensamhetens lugna tomhet. Men samtidigt så längtar jag allt mer efter stabil tvåsamhet. Har dock bestämt att den här veckan ska få vara lugn och ensam, ska inte boka in något alls och inte gå på några dejter. Andrum, det är vad som behövs. Ensam eller på två kanske egentligen skulle spela mindre roll?

"In the end
Everyone ends up alone
Losing her
The only one who's ever known
Who I am
Who I'm not, who I wanna be
No way to know
How long she will be next to me

Lost and insecure
You found me, you found me
Lyin' on the floor
Surrounded, surrounded
Why'd you have to wait?
Where were you? Where were you?
Just a little late
You found me, you found me"

 

Allvarligt?

Jag fick just det här (vidarebefordrade)mailet från en gammal msn-kontakt:

Hallå,
Det är Andy och John, MSN: s grundläggare,
Vi beklagar Att vi stör, men vi Håller på att stänga msn.
Detta är pga. Att så Många oförstående människor Använder alla våra användarnamn. Vi har bara plats till 578 användare kvar.
Om du vill Stånga din msn användare SKICKA INTEDETTA MAIL VIDARE!
Om du vill behålla din msn SKICKAVIDAREDETTA MAIL TILL ALLA DINA KONTAKTER!
Detta är inte en dum vits, vi Menar allvar, vi stänger Användaren! Du Som Inte Skickar vidare Detta mail kommer Att Få betala 10,00 kr för fortsatt använding.
Tryckpå vidarbefodra Så går det Lättare Att Skicka vidare:
Tack för uppmärksamheten 
 
Om ni Inte tror på det kolla här:http://news.bbc.co.uk/1/hi/business/1189119.stm
 
Når du har Skickat mailet till 18 kontakter kommer din användare Att Få Fortsätta Om Du Inte Gör det läggs den ner. LOOOVVAA DETTA!

Nu har jag bestämt att jag hädanefter ska blocka alla som skickar sådan skit vidare, det är ju trots allt det ulitmata beviset på att vederbörande är för dum för att vara värd min tid.

Får mig osökt att tänka på ett favoritcitat från bash.org, en pärla på nätet.

"The problem with America is stupidity. I'm not saying there should be a capital punishment for stupidity, but why don't we just take the safety labels off of everything and let the problem solve itself?"