Att älska

Kärleken mellan partners är vacker, det tänker jag inte säga något om. Det finns ju dock så många andra typer av kärlek, som den mellan barn och föräldrar eller den mellan goda vänner. Igår hade jag en sån underbar känsla. Känslan av att älska, helhjärtat och förbehållslöst utan några som helst begär. Det är en sån häftig känsla att verkligen älska en människa utan att vilja ha något från honom/henne. Att älska en vän.

Så, det jag egentligen vill säga med det här inlägget är: Erika och Thomas, jag älskar er! Mitt liv skulle inte kännas komplett utan er, ni är dom bästa vänner man kan önska sig, och det finns verkligen ingenting jag inte skulle känna mig trygg med att berätta för er. <3

Bytte för övrigt Coheed and Cambria mot Save Ferris idag på min 45 min långa morgonpromenad. Så skönt! Det är verkligen vår :)

"To get me to eat it at dinner
They said I'd grow up like Bruce Jenner
He was a winner that never knew defeat
And when he got hungry
When he got hungry
He cracked open that special treat" (Save Ferris)

Push

Idag är det en sån dag. Mer behöver jag knappast säga. Men jag ska iaf dela med mig låten som plågar mina grannar, smeker mina hörselgångar och smakar på mina läppar.

"She said; I don't know if I've ever been good enough
I'm a little bit rusty, and I think my head is caving in
and I don't know if I've ever been really loved
by a hand that's touched me, well I feel like something's gonna give
and I'm a little bit angry
...
I wanna push you around, I will, I will
I wanna push you down, I will, I will
I wanna take you for granted, I wanna take you for granted
I will" (Matchbox 20)

Sommar på balkongen :)

Idag är det verkligen det! Sjukt varmt, sitter i bikini för första gången i år. haha. Tror minsann jag gått ner lite sen förra sommaren, det är bra :D

Har bokat biljetter till midsommar nu, det blir med den ena familjen till den andra. Haha. Längtar jättemycket!

Så, ut i solen med er nu!

"You're like candy in the sun" (Swirl 360)

Stress

Det är konstigt, den värsta stressen i skolan är faktiskt över för mig. Visst, uppsatsen är ingen picknick, men tentaracet var värre. Iaf, så har jag börjat få tillbaka vad jag tror är gamla stressymptom. Jag tappar hår, och har börjat få tillbaka den obehagliga känslan av att andningen hakar upp sig. Tror det är livsstressen. Men jag ska inte förjupa mig i detaljer här, det blir bara dumt iaf. Nu ska jag iaf försöka sova, det kanske kan hjälpa.

"Today, medical science recognizes
That some folks aren't helped by relaxing exercizes.
In cases of difficult tension,
And nervous apprehension,
Doctors are now prescribing medicine.
It makes those who fear they're about to quit
Feel like they're ready to begin.
Bidding their darkened spirits goodbye
For the calming peace of a cloudless sky."

Vår!

Äntligen här! Idag är dte verkligen vår på riktigt. Fick loss en timmes rast på jobbet, satt i Humlegården med bra musik i lurarna och läste någons kvarlämnade SvD, hur skönt som helst! :D Mycket folk i farten, alla har väl längtat efter det här :)

Igår hade jag en så skön musikupplevelse. När jag vaknade var jag så sugen på Coheed and Cambrias The velourium camper II: Backend of forever, så jag började med den. Kör alltid "blanda spår" på ipoden, vilket i det här fallet betydde att den blandade mina 49 Coheed and Cambria-låtar. Låten efter blev The Crowing, vilken blivit lite av en favorit på sistone. I synnerhet slutet av den. Anyway så tänkte jag "Fattas bara att The running free blir nästa låt så har det fan börjat helt perfekt". Och vad tror ni händer? Haha. Lyssnade bara på de låtarna resten av dagen. Det va liksom meant to be.

Idag har varit en sån dag när alla små föraningar jag haft slagit in. Om det stämmer även i ett större perspektiv ser det ut att bli trevligt framöver, jag har nämligen haft en positiv föraning idag...

Nu ska jag strax på promenad med Johan, hoppas ni är ute och njuter!

"But this isn't love, so for ever let it go, forever let it burn
But this isn't love, there on the backend of forever
I wish I would never hurt again"

Den 14:e april 2002

Det har nu hunnit gå sex långa år, och jag har förstått att den 14:e april 2002 var en stor dag för många människor. Det var en söndag. En ganska vanlig söndag skulle jag tro. För dom flesta av er iaf. För vissa av oss var det dock en alldeles speciell söndag. Jocke blev pappa, Wille föddes. Min syster och hennes sambo blev ett par. Jag pratade med en av mina allra bästa vänner för första gången. Det var en stor dag. 6 år idag. En bra dag, dessutom. Inga tråkigheter. Så idag, måndag den 14:e april 2008, vill jag ta tillfället i akt att säga grattis på födelsedagen till Wille, grattis för 6 år som pappa till Jocke och grattis till 6 år tillsammans till syrran och Johan. Och så vill jag ge Thomas en stor blöt puss! Tänk att vi stått ut med varandra i 6 år nu! Har nog varit en utmaning för oss båda en gång eller två ;) Är så tacksam att du fortfarande finns i mitt liv!

En hyllning till alikan!

Jag skulle här vilja ta tillfället i akt att hylla en klart underskattad medlem i vår familj, nämligen kungen i baren, alikan (eller kajan som han heter i de flesta dialekter, det är bara i Skåne, Blekinge och Halland som vår kära alika går under sitt rätta namn). Alikor sågs ofta vingla runt bland mäskhögarna utanför bryggerierna och det sägs vara därifrån uttryck som "fyllkaja" och "full som en alika" kommer. Numera ser man dock oftare alikan vingla omkring runt Gula villan eller Lappis, men uttrycken känns lika passande. Man känner igen alikan på sin mörka fjäderskrud och sin nätta kropp, alikan väger ca 240 gram. Alikan är, speciellt i flockar, mycket talför och kan skränande dra omkring. Ibland ger han ifrån sig ett något klagande läte. Alikan blir lätt tam och kan läras att härma ord eller att komma när man kallar på honom.

"Du är så yeah yeah, wow wow" (Martin)